Soligt och varmt hela dagen. Vi körde först vidare söderut längs kustvägen ner till Ancona där vi svängde inåt land. Ingrid föreslog att vi skulle sikta på grottorna i Frasassi, men hon hade absolut inte tänkt gå ner i dessa grottor. Hon tyckte bara det var ett bra delmål under dagen.
Kustvägen var lika dålig på denna sträcka som den sträcka vi körde igår. Håligheter och ojämnheter hela tiden gjorde turen tröttsam. När vi svängde av från kustvägen och upp mot Frasassi blev vägen avsevärt bättre och märkligt nog var de bergsvägar vi körde senare även de av klart bättre kvalitet.
Vi stannade till vid Frasassi och strosade runt en stund i de många souvenirstånden. Sedan närmade vi oss lunchstånden för att se var vi skulle inta vårt mellanmål och blev genast indragna i ett av stånden. Smaka på detta och detta och ta en kaffe till! Jo, vi fastnade där. Han hade paninibröd som lockade och så blev det kaffe till.
När vi satt där och åt såg vi att han även sålde vin. Vi kollade runt lite och såg att de viner han sålde var lokala. Jag valde ut ett DOC-vin och Ingrid tyckte vi kunde ta en flaska till. Det blev ett enklare husvin.
Så for vi vidare med siktet inställt mot staden Termi. Där tankade vi bilen och jag tog en glass - årets första. Det blev en äkta Magnum mandel, vilken smakade precis lika bra som förra årets av samma sort hemma i Sverige.
När detta var undanstökat fortsatte vi ytterligare ett stycke och hamnade till slut i staden Rieti, en bergsstad, eller kanske rättare dalby vid floden Velino. Genuin gammal stadskärna med stora delar av stadsmuren bevarad. Och där många av de gamla traditionerna levde kvar, som exempelvis att hela befolkningen, alla generationer, strosar omkring i stadskärnan i kvällningen. Mest för att träffas och pratas vid, men också för ett och annat inköp i de kvällsöppna butikerna, och inte minst för en drink i någon av de många barerna.
Därefter går man antingen hem till sitt för att äta middag, eller till någon restaurang.
Vi gick tillbaka till vårt hotell för middag. Där väntade samma dam som tagit emot oss som portier. Nu som hovmästarinna och servitris. Skulle inte förvåna om hon även äger stället. Hon agerade hela tiden fullt proffessionellt i alla sina roller och vi fick utsökt god äkta italiensk mat och lokalt mycket gott vin.
