Trip 2010
Lördagen den 17 april
En kanondag vad gäller väder och allt annat. Soligt, varmt och fint hela dagen, även om det mulnade frampå kvällskvisten.
Vi lämnade Udine ganska tidigt och körde småvägar mot gränsen till Slovenien. Vi passerade då genom ett vinområde och fick plötsligt syn på en vinodling utmed vägen i byn Cormons. Där fanns också en kafébyggnad så vi svängde in där.
Detta var mycket riktigt en vingård med bar och försäljning. Huvudsyftet med denna bar var att servera lite tilltugg, öl och vin till passerande bybor, cyklister och andra törstiga. Men här fanns även viner från den egna odlingen till försäljning. Vi köpte en förpackning med tre flaskor vin gjorda på olika druvor för 9:50, och tog varsin liten smörgås med ett glas vitt vin. Här serverade man både öl och vin från fat! De små smörgåsarna smakade ypperligt, särskilt med tanke på den knapra frukost vi fått på hotellet. Vinet var fullt acceptabelt. Själva stället och dess gäster dessutom oerhört fascinerande.
Så fortsatte färden österut på små fina väger. Vi hade kört nercabbat hela morgonen och fortsatte med detta. Ganska snart var vi framme vid gränsen till Slovenien, stannade till och köpte frikort för motorvägskörning och susade in i Slovenien.
Vi hade siktet inställt på grottorna i Postojna men ville inte köra motorvägen dit, Svängde alltså av motorvägen så snart som möjligt och tog småvägar uppe i bergen. De lutade hela tiden kraftigt uppåt och vägarna slingrade sig som ormar.
Dessutom tycktes hela Sloveniens befolkning vara ute för att samla skräp i skogarna runt denna väg. Under resans gång hittade vi en "konstig" byggnad mitt ute i skogen och stannade och tittade. Visade sig vara ett romerskt fort och rester efter en skyddsmur från 400-talet. Mycket intressat att se.
Utmed hela vägen var utsikten oerhört fantastisk. Den var mycket smal och på de flesta ställen saknades skyddsräcken ner mot dalarna.
Dessutom lyckades vi köra lite fel så vägen blev bra mycket längre än nödvändigt.
Vi hittade i alla fall fram till grottorna i Postojna och tyckte det då var dags för en snabb lunch. Sedan tittade vi runt bland de mångna souvenirstånden en stund innan vi gick för att köpa biljetter för visningen av grottan. Då visade det sig att vi skulle få vänta två timmar på nästa visning och det hade vi ingen lust att göra.
I stället körde vi vidare mot den slovenska kuststaden Koper. När vi kommit ungefär halvvägs såg vi en skylt om grottorna i Skocjanske och beslutade oss för att göra ett försök där. Men vi missade avfarten och fick köra en hel mil innan vi kunde vända. Vi kom fram till Skocjanske och biljettluckan hade vi en oerhörd tur. Visningen skulle precis börja så det vara bara att haka på.
Det bev en lång och tung vandring. Först en lång vandring nedför ute i det fria för att komma fram till grottans öppning. Sedan en drygt timslång vandring nere i grottan och till slut en tung vandring uppåt mot bilen. Den sista biten fick vi dock åka hiss.
Efter detta var vi helt slut båda två, men det var både spännande och fascinerande att se det, så det var väl värt besväret.
Vi körde sedan vidare mot Koper. Velade runt att slag, hittade den stängda turistbyrån och körde sedan på måfå runt. Stannade till slut vid hotel Koper vid strandpromenaden. Det såg dyrt ut, och var det också, men vi tyckte vi var värda detta efter dagens slit och installerade oss. Efter en stunds vila åt vi middag i hotellets restaurang. Utmärkt fin mat med ett gott, lite annorlunda, slovenskt vitt vin till. Båda åt vi fisk och efterrätt.
Efter detta tog Bosse en kort promenad, fastnade vid en livekonsert med popmusik i hamnen en stund innan han återvände till hotellet för att skriva dessa rader.
Vinkaféets vinodling
| 
Slovenska bergsvägar
| 
Romerskt fäste
|
Grottan i Postojnska
| 
Grottan i Skocjanske
| 
Staden Koper
| 
Hotellet
|
Denna sida ändrades senast
